Konsthistoria för den digitala generationen – #9 Gamla och nya hjältar

 

Konsthistorien är fylld av hjältar och hjältinnor. De antika myterna och de bibliska berättelserna var välkända för äldre tiders människor och vanliga motiv i konsten. Man visste vem Herkules, Judith, Ajax och Akilles var. Idag är det tveksamt om unga människor vet vilka dessa personer som avbildas på tavlorna föreställer, men å andra sidan har dagens unga andra hjältar som de hämtar från dataspel och populärkulturens berättelser.

Kordian Lewandowski “Game Over” från 2008.

I Peterskyrkan i Rom återfinns Michelangelos marmorskulptur från 1499 som förmodligen är det mest kända exemplet i konsthistorien på ett pieta-motiv, men är motivet verkligen så känt bland unga idag? Skulle ungdomar som såg statyn för första gången känna igen motivet av den döda Kristus i sin moder jungfru Marias knä? Jag är tveksam, i en allt mer sekulariserad värld är förståelsen och igenkänningen av bibelmotiv inte längre lika självklar som det var en gång i tiden.

Men skulle samma grupp av unga människor få se den polska konstnären Kordian Lewandowski pieta med titeln ”Game Over” från 2008 då skulle de nog dra på munnen och genast utbrista Super Mario och Peach! Lewandowski har skapat en parafras på Michelangelos skulptur. Materialet är inte carrera marmor utan benämns skämtsamt carrera styrofoam (ett modern byggmaterial som påminner om frigolit), inte heller är det Jesus och jungfru Maria som vi ser avbildade, utan istället är det datapelshjälten Super Mario som ligger död i prinsessan Peach armar. För dagens unga är berättelsen om hur Super Mario försöker rädda prinsessan Peach som kidnappas av den onda kung Bowser i grannriket, lika levande och aktuell som berättelsen om Jesus var en gång i tiden.

Att dataspelens berättelser, ikonografi och dualism, dvs kampen mellan det onda och goda, på många sätt har ersatt kristendomens bibeltexter och motiv är ganska tydligt. Konstnären Brody Condon menar att dataspelen på många sätt har tagit över den bildvärld som man kan återfinna i sen-medeltida religiösa målningar. I en serie installationer har Condon utgått från förlagor som Dieric Bouts den äldres ”Återuppståndelsen” (1450-60), Hans Memlings ”Domedagen” (1467-71) och Gerard Davids triptyk från 1505. Med hjälp av ett program som man använder sig av för att skapa dataspel har han gjort rörliga animerade tavlor efter förlagorna. Det som skiljer verket från ett dataspel är att det inte är interaktivt, utan motivet befinner sig i vänteläge. Det finns en viss rörelse i kropparna och bakgrunden, som om karaktärerna väntar på att spelaren ska ta upp handkontrollen och börja spela, men det går inte att spela.

 

Det är kanske inte så konstigt att Condon vänder sig till den medeltidens bildvärlden som är ganska våldsam och som speglar den oroliga och svåra tid som var i Europa. En tid då människor behövde fly bort från vardagen till drömmen om paradiset och där helvetet bokstavligen väntade runt hörn i form av missväxt, hungersnöd, barndödlighet, krig och sjukdom. Även vår tid präglas av våld, krig, sjukdomar, naturkatastrofer och terrorism. På många sätt speglar därför även dataspelens bildvärld och berättelser det samhälle som vi lever i. Här hittar vi våra värsta farhågor och rädslor, men även våra förhoppningar, drömmar och längtan.

I artikelserien “Konsthistoria för den digitala generationen” kommer vi att lyfta fram olika exempel på hur konsthistoriska verk med hjälp av nya tekniker och plattformar kan få nytt liv och användas för att spegla vår samtid.

Liknande inlägg

Share