Mud Muses på Moderna Museet i Stockholm

Ett bubblande lerbad är ett av de äldsta verken i Moderna Museets utställning Mud Muses, som är en historisk vandring genom teknologi och konst. Den tar sin början i 60-talets otympliga teknik och sluta med samtidens mobilappar.

Jenna Sutelas verk Magma på Moderna Museet, Foto; Mathias Jansson

Jenna Sutelas verk Magma på Moderna Museet, Foto: Mathias Jansson

Det är Robert Rauschenberg lerinstallation Mud Muse som fått ge namn åt utställningen. Vid väggen står ett stort plåtskåp med rullbandspelare och gammal teknik som styr en bassäng med lera så att den genom högfrekventa ljud och tryckluftsventiler börjar bubbla och leva sitt eget liv som en ursoppa från tidernas begynnelse.

Charlotte Johannesson, en av de svenska datakonstpionjärerna har förstås sin givna plats i utställningen. Charlotte började med textilkonst men upptäckte snart att man kunde använda datorer för att skapa mönster och förlagor. Tillsammans med sin partner Sture grundade hon i Malmö Digitalteatern under 80-talet som under en period var en av de mest avancerade centra för digital konst i världen. I utställningen hänger ett urval av hennes digitala motiv från perioden.

En av mina favoriter i utställningen är Suzanne Treister som är en av pionjärerna inom dataspelsinspirerad konst. Redan på 80-talet började Treister måla tavlor av fiktiva dataspel och utvecklade sedan konceptet till att göra dataspelsaskar med disketter för att sedan gå vidare till att skapa egna spel. I ett av Treisters dataspel möter vi tidsresenären Rosalind Brodsky som med sina specialgjorda dräkter kan resa i tiden. Dräkterna finns utställda på Moderna Museet och är väl nästan en prototyp till dagens VR-teknik där dataspelare kan förflytta sig till andra världar och tider i den virtuella världen.

Jenna Sutelas verk Magma knyter lite an till Rauschenbergs Mud Muse. Här är det inte lera som rör sig på ett mystiskt och slumpartat sätt utan magman i lavalamporna. Sutela har gjort glasavgjutningar av sitt eget huvud och det är dessa huvuden i olika färger som är lavalamporna. Till lamporna finns sedan en AI kopplad som tolkar de slumpartade formerna som magman skapar och översätter dem till spådomar som man kan ta del av i den app som finns till verket.

Ett annat exempel på samtida app-konst är Ian Chengs BOB (2018). BOB är en förkortning av Bag of Beliefs och är en AI varelser som ser ut som en mask eller drake som rör sig i ett eget slutet ekosystem. Genom appen kan man skänka olika saker till varelsen som svampar, stenar och sjöstjärnor så den kan överleva. BOB påminner på så sätt om en modern variant av Tamagotchin.

 

 

 

Utställningen “Mud Muses: En tirad av teknologi” pågår t.o.m dem 12/1 2020.

Liknande inlägg

Share