Konstnärer som samarbetar med AI

I september 2022 hade CNN rubriken: “AI won an art contest, and artists are furious”. Det var amerikanen Jason M. Allen som hade anmält bidraget ”Théâtre d’Opéra Spatial” till en tävling om digital konst och vunnit första pris. Bilden visade sig sedan vara skapad av en AI. Det enda Allen hade gjort var att skriva en text i AI-verktyget Midjourney om av vad bilden skulle föreställa, i vilken stil och genre den skulle skapas och sedan skickat in bilden till tävlingen. Han behövde alltså inte skapa en enda pixel själv.

Samtidigt som internet fylls av de här nya artificiellt skapade bilderna, som ofta är fascinerande, spännande och välgjorda, rasar en debatt om det ska betraktas som konst eller inte. Vi frågade därför konstnärsduon Varvara Guljajeva och Mar Canet och konstnären Kristoffer Zetterstrand om hur de ser på de nya avancerade AI-bildverktygen. Är de ett hot eller en möjlighet för konstnärerna?

Varvara & Mar har under många år arbetat med nya tekniker som virtuell verklighet och artificiell intelligens och även forskat kring ämnet AI och kreativitet. De menar att det idag är väldigt enkelt att skapa bilder, vem som helst kan göra det och vi lever i en värld som svämmas över av banala bilder. Varvara & Mar liknar dagens AI-bildverktyg vid en kamera. Visserligen kan vem som helst ta ett foto. Det är bara att rikta kameran mot något och ta bilden, men vi kallar inte alla semesterfotografier för konstverk för det. Utan det krävs också en konstnärlig intention och idé bakom för att vi ska betrakta det som konst.

Varvara & Mar tror därför inte att datorer kommer att ersätta konstnären i framtiden, men konstnären får arbetat hårdare för att skapa ett innehåll och ett koncept kring sitt verk som sticker ut från den artificiella konsten. Det kommer också att krävas en större insikt och förståelse av tekniken från konstnärer som vill arbete med AI-konst. De arbetar själva en hel del med den nya tekniken, men inte med de färdigutvecklade verktygen, utan de vill ha kontrollen och kunna bestämma själva hur AI:n ska arbete. De beskriver därför sin konst som en kreativ process mellan konstnären och den artificiella intelligensen. De väljer också att skapa interaktivitet i sina utställningar, i form en dialog mellan den artificiella intelligensen och besökaren. I framtiden kommer det enligt Varvara & Mar inte räcka med att man låter en AI skapa konst, utan det måste finnas ett samarbete mellan konstnären, AI:n och besökaren för att det ska bli intressant ur ett konstnärligt perspektiv.

I deras installation ”Dream painter” kan besökarna berätta sina drömmar för en artificiell intelligens som sedan tolkar drömmarna och låter en robot måla dem på ett stort papper. ”Dream painter” är ett bra exempel på hur Varvara & Mar tänker sig framtidens AI-konst. Här finns både interaktivitet med besökarna och ett samarbete mellan konstnären och den artificiella intelligensen som mynnar ut i en kreativ och konstnärlig process.

Kristoffer Zetterstrand målar däremot traditionellt olja på duk, men använder i förarbetet 3D-verktyg för att bygga upp sina motiv i datorn där han kan återskapa arkitekturen, miljön, ljussättningen och till och med de döda konstnärers sätt att applicera färg på duken innan han överför den digitala bilden till målarduken. Han har också länge intresserat sig för förhållande mellan den digitala virtuella världen och den verkliga världen i sin konst. När de nya AI-verktygen dök upp började han genast använda dem och han säger att har haft en viss nytta av dom i sitt skissarbete.

Kristoffer menar att en AI kan ge inspiration och hjälpa till med att bolla idéer genom att man ber den att göra variationer på en befintlig bild eller ger förslag utifrån en textprompt. Men han medger också att mycket material är fullständigt hopplöst, det krävs en hel del arbete innan några guldkorn dyker upp i flödet.

Eftersom AI:n har lärt sig av det enorma bildmaterial som finns på nätet, men saknar människas naturliga urvalsprocess i form av känslor och visuella referenser så blir en del bilder konstiga. En AI kan skapa en illusorisk bild av en folkmassa, korrekt ljussatt och med fotografiska kvaliteter, men när man zoomar in i bilden ser man att kroppsdelar inte sitter ihop, ansikten är förvridna, monstruösa, och objekt som i den fysiska världen är separata har smält samman. Det finns en kreativitet i dessa begränsningar och misstag som gör bilderna intressanta menar Kristoffer, men med tiden kommer AI:n att bli bättre på att skapa mer realistiska bilder och då kommer dessa misstag att korrigeras och bilderna bli tråkigare.

Under sitt arbete med AI-verktygen har en gammal insikt blivit tydlig för Kristoffer. Att det kreativa ögonblicket framför allt är ett ögonblick av upptäckt, snarare än något man kommit fram till genom att kämpa sig fram dit. Den stund när det visuella intrycket man får, studsar tillbaka på något djupt inne i ens medvetande och belyser det som nyss var utanför en själv. Det är då något externt visuellt blir personligt och mänskligt.

Kristoffer känner inte att hans roll som konstnär är hotad av AI då hans främsta uppgift är att manipulera fysisk färg på en duk och så lång har AI:n ännu inte hunnit, men menar att när det gäller enklare bilduppgifter så kommer förmodligen AI att automatisera dem och överta den rollen. När det gäller mer prestigefyllda aktiviteter kommer begreppet “man-made” fortfarande vara eftertraktat, om inte annat för sin exklusivitet och vilket förmodligen också inkluderar konstnärens roll.

Hur långt kan då AI-konsten gå? Man kan idag skapa bilder utifrån en text, men du kan även skapa 3D-objekt och skulpturer utifrån en text. Även verktyg för animationer och filmer börjar få genomslag. Du kan snart beskriver för en AI vad en film ska handla om, vilka karaktärer och miljöerna det ska vara och så kan en AI skapa filmen åt dig. Det är egentligen bara den mänskliga fantasin som kan sätta gränserna för vad vi kan producera och skapa tillsammans med en AI i framtiden.

Men hur var det egentligen med den där digitala bilden som vann konsttävlingen? Tänker man efter att det tog Jason M. Allen över 80 timmar och AI:n gjorde 900 utkast innan Allen var nöjd med bilden som han skickade in till tävlingen så känns det som om citatet: ”En maskin kan utföra samma arbete som 50 vanliga arbetare, men ingen maskin kan göra samma arbete som en ovanlig människa” fortfarande gäller när det gäller jämförelsen av kreativitet mellan en AI och en människa.

/Mathias Jansson

Artikeln har tidigare varit publicerad i Konstperspektiv nr 1-2023. En PDF-version kan du ladda ner i högerspalten.