Nya världar öppnar sig för konsten

Det byggdes konstmuseum, skulpturparker, skapades artist residents, arrangerades festivaler och performanceprogram i Second Life.  Idag finns många andra alternativa världar som konstnärerna kan besöka och utforskar.  

Konstnären Joseph DeLappe är en av många konstnärer som upptäckt hur man kan använda de nya virtuella världarna som en ny arena för konst. År 2008 iscensatte DeLappe Gandhis saltmarch till Dandi som var en Satyagraha, dvs en antilvåldsmanifestation mot det brittiska imperiet och deras skatt på salt. Den 12 mars 2008 började DeLappe den 386 kilometer långa vandringen i den virtuella världen Second Life. Rättare sagt så gick hans avatar, som lånat drag från Gandhi, i Second Life där också anhängare kunde sluta upp, något som även hände i den historiska vandringen. Konstnären själv gick på ett löpband som fanns på ett galleri i New York, och för varje steg han tog på löpbandet tog hans avatar ett steg i Second Life. Gränsen mellan den virtuella och den verkliga verkligheten suddades ut, och den historiska antivåldsmarschen återuppfördes både i den verkliga och i den virtuella världen samtidigt. 

DeLappe har även skapat andra anti-vålds performanceverk i andra on-line världar. America’s Army är ett krigsspel skapat av den amerikanska armén, som ska fungera som en rekryteringsbas för nya soldater. Joseph DeLappe brukade logga in i spelet under sitt alias dead-in-iraq, men istället för att strida valde DeLappe att lägga ner sitt vapen och börjar skriva in namnen på alla de tusentals amerikanska soldater som dött i Irakkriget. Denna performance började DeLappe med i mars 2006 och hittills har han matat in drygt 4000 namn.  

Grand Theft Auto (GTA) är en mycket populär spelserie som sedan lanseringen 1997 har kommit ut i fem versioner. I spelen spelar du en smågangster som under spelets gång får mer och mer inflytande i någon av de städer där spelet utspelar sig. Spelen har blivit kritiserade för att vara våldsamma men och har också tilldelats många priser och är mycket uppskattade hos spelarna, bland annat för friheten att röra sig i och utforska städerna. Denna frihet har också lockar många konstnärer till att använda spelet för att skapa olika aktioner och performanceverk. 

Joseph DeLappe har i GTA iscensatt verket Elegy: GTA USA Gun Homicides (2018-19). DeLappe använder GTA för att återskapa de dödliga skottlossningar som ägde rum i USA under 2018. På USA:s nationaldag den 4:e juli hade 7 293 person mördats av skjutvapen och i slutet av året var siffran uppe i drygt 14 700. Spelet spelar sig själv genom en programmerad robot. På skärmen ser vi hur en man går omkring och skjuter ner människor. Vid dagens slut har han mördat samma antal människor som hittills mördats under hela året. Istället för att bara visa en graf med antalet mord använder DeLappe GTA för att på ett konkret sätt visualisera och individualisera den abstrakta statistiken av dödsskjutningar i USA.  

Konstnärsgruppen COLL.EO (Colleen Flaherty och Matteo Bittanti) är ett annat exempel på konstnärer som använt GTA som plattform för att skapa konst. De har bland annat återskapat Vito Acconis performanceverk Following piece i GTA under namnet Following bit. Det var i oktober 1969 som Acconci började följa efter okända människor som han såg på New Yorks gator. Han kunde följa efter dem ett par minuter till flera timmar beroende på vad de företog sig. Gick de på bio eller på restaurang så följde han efter dem, men om de klev in i en bil eller in på ett privat område då avbröt Acconci och började istället följa efter någon annan. Under en månad skuggade han olika människor på gatan och dokumenterade sedan sina iakttagelser och delade med sig av informationen till andra konstnärer i sin umgängeskrets. Idén i Following bit är densamma som hos Acconci att slumpvis välja ut någon person i spelet och följa efter den.  

Ett annat verk av COLL.EO är Liberty City Crawl som bygger på två performanceverk av konstnären William Pope.L: Tompkins Square Crawl (1991) och The Great White Way (2002). I den förstnämnda kröp konstnären en varm sommardag i juli 1991 iklädd en svart kostym och med en krukväxt i handen längs New Yorks asfaltgator och i den andra var han iklädd en Supermandräkt och hade en skateboard fastspänd på ryggen medan han mödosamt drogs sig fram längs Broadway. 

Det som är gemensamt med många av performanceverken i on-line världar är att det är verk som i verkligheten ofta är fysiska, kroppsliga och ofta obehagliga eller jobbiga att genomföra, men i den virtuella världen saknas många av dessa aspekter. Att krypa på en asfaltsväg i GTA är varken ansträngande, svettigt eller smutsigt. Istället är det andra aspekter och frågeställningar som de virtuella verken väcker, som synen på kroppen och vad den representerar i den virtuella världen. 

Artikeln har tidigare publicerat i tidskriften Konstperspektiv 4/2009 av Mathias Jansson.