SBK konstförening i Göteborg – 50 år

Kan du berätta om hur konstföreningen startade för snart 50 år sedan?

Föreningen bildades vid det konstituerande mötet 2 maj 1973. Jag hittar hur Olle Collin arkitekt på stadsbyggnadskontoret, en av föreningsbildarna, beskriver den historiska bakgrunden. Han inleder så här. ”Vår konstförenings allra tidigaste bakgrund är en kakafoni i gult, svart och rött. Färger som
normalt trivs ihop men som i vår historia hade en rakt motsatt verkan.”

Det var alltså en trist kontorsmiljö som var upprinnelsen. Ett stadsbyggnadskontor med fönsterlöst lunchrum med äggulefärgade väggar med svarta stänk fick personalen att se rött. Önskemålet blev att få någon intressant dekor eller konst att vila ögonen på. Företagsnämnden (samverkansgrupp förvaltningsledning och personalorganisationer) kom med idén att be Konstfrämjandet ställa ut sin grafik i lunchrummen. Konstfrämjandet accepterade mot att de fick lov att sälja sina bilder.

Olle Collin skriver: – Kanhända födde dessa bilder tanken att bildkonsten kunde ha en social och personalvårdande kvalité. Personalföreträdaren Hans Westberg, (sedermera mångårig kassör i föreningen), återkom med ett förslag från företagsnämnden att starta en konstförening. En arbetsgrupp bildades våren 1973. De gjorde en intresseenkät bland personalen och föreslog personer till en första styrelse. När det gällde ordföranden, stod valet mellan en arbetsmyra eller en person som var estetiskt bevandrad och med en status i hierarkien.Valet föll på stadsarkitekten Bengt-Olle Melin som lät sig övertalas mot att övriga styrelsen lovade ”ligga i”. Den första styrelsen bestod av Ronny Reinholdsson, Ingemar Hulthén, Inger Eliasson, Stig Fridstedt, Eric Garsveden och Olle Collin.

Konstituerande möte hölls den 2 maj 1973. På det första mötet beslöts om ordning för medlemsrekrytering och om en logotyptävling. Tävlingen vanns av Bert Hermansson som utformade det han kallade för ”Skaraben”. Logon finns i huvudet på denna artikel och har gällt fram till 2020.

Syftet med föreningen som Olle Collin skriver om framgår tydligt av stadgarna: ”Den är en ideell förening med uppgift att bland medlemmarna, och andra anställda i Traktören, väcka, underhålla och utbreda intresset för konst och konsthantverk.” I bilagan till stadgarna läggs till ytterligare ett syfte: ”Föreningen vill medverka till att medlemmar kan köpa prisvärd konst.”

Vet ni något om det första årens verksamhet och utställningar?

En tidig beslut i styrelsen var att bli medlem i konstfrämjandet och att utställningsverksamheten kom igång på egen vägg först i de gamla lokalerna på Nordstadstorget och sedan i Traktören. Mer kända utställare var Bengt Becke Hinnersson, Arne Isaksson, Lars-Eje Larsson och Mona Huss Wallin. Föreningen anordnade även kurser i måleri med bland annat nu nämnda målare, och populära kurser silversmide. Föreningen anordnade också många konstresor utanför Sverige som t.ex. till Sankt Petersburg, Samarkand, Kina, Sevilla och Prag.

Vilka planer har ni för årets 50-års firande?

Vi kommer att fira femtioårsjubileet med en fest i slutet på maj som är under planering. Alla medlemmar bjuds och dessutom tidigare medlemmar som vi lyckas spåra upp. Särskilt inbjudna blir tidigare ordföranden som får berätta om ”gamla tider”. På programmet står också en föreläsning. Troligen kommer vi att erbjuda deltagarna att uppleva konstprojektet ”Vävda rum”. Något gott att äta och dricka så klart. Vi kommer också ha vår årliga medlemsutställning.

Vilka utmaningar ser ni med konstföreningen inför framtiden?

Den främsta utmaningen är medlemsvärvning. Föreningen har haft drygt 400 medlemmar som mest. Under senare år håller medlemsantalet sig kring drygt hundratalet medlemmar. Medlemsantalet  hölls delvis uppe av systemet med att avgiften drogs på lönen varje månad.

Det är svårt att rekrytera personer särskilt yngre som vill och har tid att åta sig styrelseuppdrag. Om en konstförening ska vara attraktiv krävs god utställningsverksamhet, anordnande av resor och kurser, vilket tar mycket tid, till detta kommer informationsinsatser och föreningsadministration.

För att klara detta bra behövs en relativt stor styrelse, vilket är en av utmaningarna. SBK:s konstförening har tack vare ekonomiskt stöd från flera av stadens fackförvaltningar kunnat genomföra både kurser, besök hos konstnärer samt resor. Stödet har lämnats under villkor att samtliga medarbetare inom deras förvaltningar erbjuds deltagande i kurser, resor och andra aktiviteter. För att uppnå detta krävs att föreningen når fram med information, vilket har visat sig svårt, trots den digitala informationsspridningen. Dessa ekonomiska stöd har blivit mer osäkra.