Konstföreningarna börjar organisera sig

Med tanke på att konstföreningar har funnits sedan mitten av 1800-talet är idén om att organisera sig i ett riksförbund eller paraplyorganisation ganska ung. Schweiz var även här först. År 1806 bildades Schweizer Kunstverein en sammanslutning för konstnärer och konstintresserade, som idag har ett trettiotal konstföreningar anslutna till organisationen. De första trevande försöken att organisera sig i Norden skedde 1934 i Norge då 16 konstföreningar utanför Oslo bildade Norske Kunstforeningers Landsforbund. Det nybildade riksförbundet hade som huvuduppgift att producera vandringsutställningar och öka kunskapen och förståelsen för bildkonsten i Norge. Man ville också driva frågor som var svåra för de enskilda konstföreningarna att klara av ensamma. Men något större ekonomiskt stöd lyckades inte riksförbundet få loss från staten. Riksförbundet arrangerade flera betydelsefulla vandringsutställningar, bland annat en med grafik av Munch, och som mest var 28 konstföreningar anslutna till organisationen. 1949 upplöstes förbundet men det fanns flera konstföreningar bland annat Riksgalleriet (som senare blev Riksutställningar och därefter en del av det nya Nationalmuseet) som arbetade vidare för att bilda ett nytt riksförbund vilket skedde i november 1978 på en stor konferens om konstförmedling.

I Sverige började man i mitten av 40-talet diskutera om man skulle skapa en gemensam organisation för konstföreningarna, men det kom att dröja fram till 1973 innan SKR, idag Riksförbundet Sveriges Konstföreningar bildades. En stark drivkraft var Uno Kampmark som också var förbundets chef under många år. Innan riksförbundet bildades i Sverige var arbetsplatskonstföreningarna organiserade i Samarbetsnämnden för konstföreningar som fanns i Göteborg, Malmö och Stockholm.

På Jysk, Fyn och Själland i Danmark existerade också regionala sammanslutningarna av konstföreningar och det var när dessa 1944 gick samman som Sammenslutningen af Danske Kunstforeninger (SDK) grundades. Precis som i Sverige kan man peka på en stark drivande kraft, i detta fall Frederik Dam, som nästan var besatt av tanken av att förmedla ny och professionell konst till alla delar av Danmark. Dam hade med sig den unge Asger Jorn i släptåg, som hjälpte till med att förverkliga ambitionen om ett riksförbund som skulle kunna erbjuda vandringsutställningar med professionella konstnärer till alla delar av Danmark. Den första utställningen som SDK presenterade fick namnet ”Forårsudstilling af Yngre Dansk Kunst” och innehöll namnkunniga konstnärer som Asger Jorn, Carl Henning Pedersen och Utzon Franck.

Det yngsta riksförbundet finner vi paradoxalt nog i Tyskland. Inte förrän 1980 bildades ADKV- Arbeitsgemeinschaft Deutscher Kunstvereine genom en koalition av 40 konstföreningar. Då som nu handlade verksamheten om att uppmuntra utbyten och samarbeten mellan konstföreningarna och öka professionalismen inom konstinstitutionerna. Man försöker även påverka kulturpolitiken, allmänheten och media, genom att driva övergripande frågor med ”en röst”. ADKV har idag cirka 280 medlemmar i Tyskland och fem associerade medlemmar i Österrike.

I Finland saknas en övergripande paraplyorganisation för konstföreningar men många av de stora konstföreningarna som Finska Konstföreningen, Tammerfors konstförening och Åbos konstförening är när knutna till ett konstmuseum och är i stället medlemmar i Museivänföreningen som samlar museernas vänföreningar i Finland. Man kan även nämna Våra skärgårdars konstgille, ett nätverk som sedan 2004 arbetar för att öka samarbetet och utbytet mellan konstföreningar belägna i Sveriges, Finlands och Ålands skärgårdar.